Stöttepelare
Vill här ta upp den viktigaste stöttepelaren i min kamp med kilona, min underbara älskling! Vi har varit tillsammans i 1 år och 9 månader (eller i måndag så har vi det) och under hela tiden vi har känt varandra (lite mindre än 2½år) har jag varit överviktig. Vikten har varierat mellan lite över 100kg till 93kg i slutet av förra sommaren. Att han ville bli tillsammans med mig, visar ju att han verkligen tycker om mig som jag är.
Själv har jag dock under hela vårt förhållande varit missnöjd med min vikt och min kropp. I början ville jag helst inte att han såg mig naken och tror nog att jag drog in magen en hel del första gången vi badade bastu tillsammans... När vi hade varit tillsammans i lite över ½år låg min vikt någonstans runt 103-104 kg. Julen hade just varit, vilket alltid har betytt en massa mat och godis och några kilo till för mig. Då bestämde jag mig för att gå ner i vikt och han stöttade mig i det beslutet. Som synd började jag allt för strängt, nästan ingen mat alls, så tog inte lång tid innan jag inte klarade det längre och gick tillbaka till mina normala vanor.
Så nu i januari, hade jag funderat och mått dålit pga min vikt en tid, och den 17 brast allting. Låg och grät i sängen och min älskling funderade så klart varför jag grät. Tog mod till mig och berättade om hur illa jag tyckte om min kropp och att jag skulle vilja gå ner i vikt. Han tröstade mig och sade att han skulle hjälpa mig så gott han kan och stötta mig.
Nästa morgon vägde jag mig och började mitt nya liv. Efter fiaskot ett år tidigare visste jag nu att det var små ändringar jag måste börja med och inte sluta äta helt. Tillsammans med min sambo satte jag upp mål och bestämde lite "regler" för min viktnedgång och några dagar senare, eller kanske någon vecka?, samlade jag ännu lite mera mod och berättade vad jag vägde.
Sen dess har min älskling hjälpt mig på alla tänkbara sätt och stöttat mig när allt känns svårt. Jag har många gånger tidigare i mitt liv försökt gå ner i vikt, men alltid misslyckats. Det här är första gången som jag berättat åt någon om mina tankar och känslor och jag både hoppas och tror att detta kommer att hjälpa mig enormt mycket. Denna gång kommer jag att lyckas, med min älsklings hjälp<3
Själv har jag dock under hela vårt förhållande varit missnöjd med min vikt och min kropp. I början ville jag helst inte att han såg mig naken och tror nog att jag drog in magen en hel del första gången vi badade bastu tillsammans... När vi hade varit tillsammans i lite över ½år låg min vikt någonstans runt 103-104 kg. Julen hade just varit, vilket alltid har betytt en massa mat och godis och några kilo till för mig. Då bestämde jag mig för att gå ner i vikt och han stöttade mig i det beslutet. Som synd började jag allt för strängt, nästan ingen mat alls, så tog inte lång tid innan jag inte klarade det längre och gick tillbaka till mina normala vanor.
Så nu i januari, hade jag funderat och mått dålit pga min vikt en tid, och den 17 brast allting. Låg och grät i sängen och min älskling funderade så klart varför jag grät. Tog mod till mig och berättade om hur illa jag tyckte om min kropp och att jag skulle vilja gå ner i vikt. Han tröstade mig och sade att han skulle hjälpa mig så gott han kan och stötta mig.
Nästa morgon vägde jag mig och började mitt nya liv. Efter fiaskot ett år tidigare visste jag nu att det var små ändringar jag måste börja med och inte sluta äta helt. Tillsammans med min sambo satte jag upp mål och bestämde lite "regler" för min viktnedgång och några dagar senare, eller kanske någon vecka?, samlade jag ännu lite mera mod och berättade vad jag vägde.
Sen dess har min älskling hjälpt mig på alla tänkbara sätt och stöttat mig när allt känns svårt. Jag har många gånger tidigare i mitt liv försökt gå ner i vikt, men alltid misslyckats. Det här är första gången som jag berättat åt någon om mina tankar och känslor och jag både hoppas och tror att detta kommer att hjälpa mig enormt mycket. Denna gång kommer jag att lyckas, med min älsklings hjälp<3
Kommentarer
Postat av: Jenny
Vad härligt att du har ett sånt enormt stöd från din älskling!! Jag tror också att det är oerhört viktigt med stödet från omgivningen för att man ska orka kämpa och nå sina mål :) Heja dig! Kram
Trackback
